Får man snooza hela dagen?

För att man vill? Och för att sängen är ett klart trevligare alternativ än snöglopp och mentalt motstånd på jobbet? Nej, tänkte väl det.

Pallrat mig ur. Lyckligtvis hänger duschhandduken på elementet och kan omsluta mig innan vinterluften når min uppvärmda kropp. De gamla knarrande brädorna i mitt köksgolv är varma och sköna mot mina fotsulor. I de tända fönstren i villan mittemot ser jag att snickaren redan börjat dagens arbete. Undrar om det är han som ska bo där? Det ser trevligt ut.

Jag känner att jag nog kommer att klara den här vintern utan att behöva gå i ide. Att trivas hemma är väl en bra början? Det ger kraft att kämpa med resten av tillvaron. Den som gör lite motstånd mellan varven.