Sommarrusig

Mitt liv är som en yster unghäst på grönbete. För det mesta är det lugnt på ytan, tillvaron är som den ska, trygghet, behovstillfredsställelse, valmöjligheter. Men så händer något. Något som oroar, retar, irriterar, stimulerar, attraherar. Allt far runt några varv i ystert fyrsprång, leran skvätter och grästorvorna sprutar. Sen stillnar allt. Återgår till det som var innan. Tillvaron är som den ska, till nästa gång. Nästa gång kanske det är på allvar. På riktigt. Nästa gång kanske det är dags. Nästa gång...

När man minst anar det...

En impulsiv handling från min sida leder till respons från mottagaren. Vi ska träffas, vart detta kan leda vet ingen. Förhoppningsvis klarar jag pressen, motsvarar förväntningarna och kan lära massor under en period framöver. Jag är livrädd och smickrad!

Jag tiger som en mussla, kommer här ingen fortsättning på mitt kryptiska budskap så innebär det att jag inte klarade den...pressen.