Sommarrusig

Mitt liv är som en yster unghäst på grönbete. För det mesta är det lugnt på ytan, tillvaron är som den ska, trygghet, behovstillfredsställelse, valmöjligheter. Men så händer något. Något som oroar, retar, irriterar, stimulerar, attraherar. Allt far runt några varv i ystert fyrsprång, leran skvätter och grästorvorna sprutar. Sen stillnar allt. Återgår till det som var innan. Tillvaron är som den ska, till nästa gång. Nästa gång kanske det är på allvar. På riktigt. Nästa gång kanske det är dags. Nästa gång...