torsdag 11 september 2008

En speciell dag, värd lite eftertanke

Tänker på WTC-katastrofer, mördade politiker och föräldrar som förlorat sina barn, offer till offer för västvärldens skruvade politik, både nära och fjärran.

I nästa sekund är jag tillbaka i min lilla värld, i den grå lilla hålan i värmlands skogsbygder... Trots att jag har det bra, känner mig trygg, har framtiden ordnad för mig så är jag inte nöjd. Önskar så att jag finge vara någon annanstans. Nånstans spännade, där jag fick träffa intressanta människor, lära mig roliga saker, uppleva, tänka, känna, vara.

Har varit rastlös ett bra tag nu, måste försöka kanalisera min oro och göra det bästa möjliga av den.

Inser när jag skriver det här att jag faktiskt redan är på en väldigt spännande plats. I min egen tillvaro! Där är de ju, alla spännande människorna...bara jag lyfter blicken och tittar! Varje kväll, när jag kikar in till min egen Wille-kille träffar jag ju en av de mest intressanta, han lär mig massor och jag känner så mycket kärlek för honom.

Tänker jag efter så inser jag att jag har mycket att lära av så många i min nära omgivning. Jag har nog bara inte varit redo ännu. Men snart kommer jag att kunna fokusera på det. När jag får lugn och ro. Då börjar det! Längtar!

2 kommentarer:

Gunilla sa...

Vilket bra inlägg! Jag vill också befinna mig på någon annan plats just nu, trots att jag egentligen har det väldigt bra här. Men känslor kan man ju inte rå för.

Jag tycker att det börjar bli läge för en träff på The Roof jag....håller du med? :)

Kram på dig!

Bea sa...

Till 100 procent håller jag med dig! Ska vi inte tvinga Tommy att ha martensfredagsfest och gå på Tiki och dansa livet ur oss också? Så blir vardagen lite lättare att uthärda kan man tänka...

Kramkram