Att hitta rätt i tillvaron

Som liten hade han ett jäkla temperament. Man visste aldrig när det skulle gå åt skogen... Knappt halvåret gammal letade han upp den enda bilen, en liten vit jeep, i flickornas leklåda. Han kunde ligga på mage och snurra på de små plastdäcken i timmar! Gick gjorde han sent, varför resa sig upp när livet var så intressant på alla fyra, med bil i ena handen och hela trädgården en spännande jordhög? I femman visste han vad han skulle bli när han blev stor. Pappas fotspår, lätt val eftersom han tidigt fick köra moped, motorcykel, traktor, truck, lastmaskin, hydraulisk kran. En begåvning. Med temperament och en massa jävlaranamma.

Ikväll har S och jag varit på föräldramöte. Pojkens skola ligger sex mil hemifrån, i norra delen av Värmland. Där får han fortsätta lära sig att köra det mesta med motor och hjul, dessutom får han körkort värda tiotusentals kronor. S och jag har vetat att det varit rätt, Grabben med. Ikväll fick vi höra av hans mentor att han har samma uppfattning. Det är så underbart när det bara stämmer! Det är inte alltid det har gjort det i min familj. Men min son har hittat rätt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det håller i sig. Hoppas!