Det artar sig...

Går nu in i fas 142 i min helvetesförkylning. Jag blir så trött! Hur kan den hålla på och bryta ut i två och en halv vecka? Idag är jag plötsligt jättesnuvig, nyser, nyser och nyser. Det är jättespännande... inte!


Känner mig ganska grinig faktiskt. Ikväll har jag två roliga dater, men orkar på sin höjd natta pållen... Utan denna pissförkylning hade jag kunnat bli mätt på italiensk mat och full på vin tillsammans med sex fräcka flickor i Dottevik eller träffat herrar Baktanke och B på the Roof, med lysande utsikter att också stöta på Guggenilla, förhoppningsvis i högform... Istället sitter jag vid min dator och lyssnar på musik, med papperstussar i näsborrarna...

Idag har jag för övrigt börjat rensa... eller det blev snarare en skoinventering... Kan bara konstatera att skor, det har jag. Så jag klarar mig ett tag... Fast man behöver alltid ett nytt par! Varför är det så? Jag har också gått och blängt på böckerna jag äger...nu måste jag orka göra mig av med dom. Vi kan inte kampera ihop längre, inte den mängd jag har idag i allafall. Nu måste jag ta ställning till vilka jag inte klarar mig utan... detsamma gäller ju faktiskt för mina skor också... Nu fick jag plötsligt väldig ångest!