Evighetscykeln

Fredagseftermiddagen på jobbet innebar samma förväntan inför helgen som vanligt. Tänk att det alltid känns lika härligt, nästan pirrigt. Ungefär samma känsla som när jag var ung och singel och allt eller inget kunde hända under en helg! Trots att jag vet att den ena helgen är den andra lik nuförtiden.

Något som bidrog till känslan var att jag såg fram emot att Hjälp! äntligen börjar igen. Till min förfäran upptäcker jag att Robert Gustavssons Papadopoulos inte jobbar hos psykolog Jeanette längre. Hur ska det bli nu då? Stor besvikelse!

Lördagen, förmiddag hos pållen, sedan städ och matlagning. Bara jag och sambon i huset - skönt. Pustar ut i soffan och slötittar på teve, sneglar ut genom fönstret emellanåt och ser alla typer av snöfall lösa av varandra. Lovikavantar såväl som hagel - märkligt. Rätt vad det är börjar solen lysa och himlen blir vårlikt blå - ännu märklgare!

Imorgon firar min älskling födelsedag. Han blir några och förti, 22 stycken har jag haft lyckan att få dela med honom och jag hoppas att det blir många, många, många till! Grattis mitt hjärta!

Sen är det måndag igen...